Jag ser många olika möjligheter att använda Dialogpaus-diskussion inom Scouterna. Dialogpaus och Scouterna har många gemensamma värden: alla människor är likvärdiga, alla skall få bli hörda och alla är välkomna med.
Det är intressant att även om jag följt med Dialogpaus-stiftelsen från början och varit med om att arrangera flera Dialogpaus-diskussioner har jag inte ännu fått möjligheten att själv delta i en diskussion. Jag hoppas att det blir möjligt snart, nu då Finlands Scouter och Dialogpaus-stiftelsen börjat ett omfattande samarbete.
Min första erfarenhet av Dialogpaus-metoden var då jag ordnade en Dialogpaus-diskussion för alla som jobbar inom Scouterna på funktionärsdagarna. Där diskuterade vi olika teman med Dialogpaus-metoden.
En ännu bättre möjlighet att bekanta mig med Dialogpaus-metoden fick jag genom Folkupplysningssällskapets, Huvudstadsregionens Scouters och Dialogpaus-stiftelsens gemensamma Nuorten Ilmasto (ungdomens klimat) -projekt.
När Folkupplysningssällskapet kontaktade oss i slutet av hösten 2019 blev vi direkt intresserade. Projektet behandlade teman som vi grubblar över annars också, till exempel hur ungdomar kan engageras i klimatpåverkan och politiskt beslutsfattande och bekämpandet av klimatförändringen. Den sistnämnda är även med i vår nya strategi.
Att föra fram klimatförändringen i diskussionen är en viktig prioritet för oss och vi vill att scouting som hobby även är en kanal till diskussionen om klimatförändringen. Dialogpaus-stiftelsen som en tredje part och Dialogpaus-metoden som samtalsmetod i projektet lät bra.
Det var verkligen belönande att bearbeta gemensamma teman i gruppen och det känns som om vi kompletterade varandra fint. Samarbetet var givande, då Folkupplysningssällskapet förde med sig substanskunskap gällande EU-beslutsfattandet, Dialogpaus-stiftelsen själva Dialogpaus-metoden och från oss ungdomarnas insatser.
Även om vi inte kunde träffas live som vi ursprungligen hade planerat, fick vi bra feedback av ungdomarna gällande projektet.
I december arrangerade vi en stor Dialogpaus-diskussion på distans om klimatbeslutsfattandet. Där delades deltagarna upp i mindre grupper för att diskutera och vi fick människor från väldigt olika bakgrunder i varje grupp. Det var också ett av projektets mål: att föra samman ungdomar från olika bakgrunder och beslutsfattare till en likvärdig diskussion om klimatet.
Jag deltog i diskussionen som sekreterare, vilket innebar att jag skrev ner tankar och insikter som kom upp under diskussionen. Som sekreterare har man en ypperlig chans att observera hur diskussionen fungerar. Även om jag hade läst mycket om Dialogpaus-metoden och följt med Dialogpaus-stiftelsen, var denna diskussion en förbryllande upplevelse.
Jag häpnades över hur diskussionsledaren omedelbart skapade en konfidentiell atmosfär bland människor som aldrig träffats förut.
Efteråt grubblade jag över vad det är som gör Dialogpaus till en så fungerande metod. Något är det med metoden som innebär att man lätt skapar en atmosfär av förtroende och respekt för sinsemellan främmande människor. Facilitatorn fick med små gester människorna att öppna upp och diskutera sina tankar och erfarenheter med de andra som om de redan vore gamla bekanta.
Det var den här erfarenheten som förstärkte min uppfattning om att Dialogpaus försvarar sin ställning som en fungerande diskussionsmetod.
Den passar även utmärkt för diskussioner om utmanande teman. Klimatförändringen som tema väcker starka reaktioner, eftersom de praktiska lösningarna för att begränsa den påverkar människors vardag. Det känns inte nödvändigtvis så lätt då man måste fundera över sitt köttätande eller användning av bilen.
Detta är ett tema som man gott kunde ha Dialogpaus-diskussioner om inom Scouterna. Vi har även internt olika åsikter om temat.
Dialogpaus-diskussionen om klimatpåverkning fortskred i god och konstruktiv anda även om deltagarna kom från väldigt olika bakgrunder. Jag hoppas att jag snart också själv får delta i en Dialogpaus som diskuterare.”
Mimmu Mannermaa, verksamhetsledare i Huvudstadsregionens Scouter
Text: Laura Rantanen
Översättning: Vilja von Weissenberg