I bloggen undersöks metoden särskilt inom ramen för socionomutbildningen. Metoden har identifierats som ett viktigt verktyg för studenter för att stödja självreflektion och som ett utmärkt verktyg för klientmöten. På Laurea har metoden främst presenterats för studerande i socialt arbete, på HAMK även för studerande inom andra discipliner. Saija Karevaara, lektor vid HAMK, har använt metoden som en del av sin undervisning för socionomerna, men hon arbetar som lektor i kommunikation och ser därför på ämnet ur ett kommunikations- och interaktionsperspektiv.
Självreflektion är en mycket viktig färdighet i arbetslivet, och Dialogpaus-metoden kan hjälpa till med detta
Tanja Tikkanen-Lamminen lyfter fram hur dialog, möte och granskningen av hur man själv brukar kommunicera med andra är centralt i studierna i socialt arbete. Självreflektion är kärnan i arbetet, eftersom det handlar om att möta människor i svåra situationer. Tanja betonar att det viktigaste verktyget i arbetet är arbetstagaren själv. Det sätt på vilket man möter en annan människa spelar roll på alla sätt.
Båda intervjupersonerna påpekar att inom den sociala sektorn används alltid makt i olika interaktioner med klienter. Det är därför mycket viktigt att genom självreflektion lära sig att känna igen sina egna fördomar och stereotypier. Man bör bli medveten om den inre världen i sitt eget huvud för att kunna bemöta klienten på ett etiskt sätt.
En växande förståelse för sig själv genom självreflektion är också avgörande för professionell utveckling”, Tanja Tikkanen-Lamminen
Båda belyser hur man genom att lyssna på andra också lär sig om sig själv. Detta är kärnan i Dialogpaus-metoden. Den ger dig möjlighet att formulera dina egna erfarenheter, men också att lyssna på andras erfarenheter. I Dialogpaus utbyts erfarenheter, inte åsikter eller idéer om hur du tycker att saker och ting borde vara. Detta ger, enligt de intervjuade, en ny och välkommen vinkel på dialog och på diskussionskulturen i allmänhet.
Jämlika och fördomsfria möten och förmågan att lyssna på andra är kärnan i interaktionen
Makt är alltid närvarande i myndigheters möten med kunder, men den får inte vara felplacerad. Saija berättar att hon lärt sig av en kollega som undervisar i socialt arbete, hur en socialarbetare alltid ska komma till ett klientmöte i ett ”tillstånd av att inte veta”, dvs. som en jämlike. Utgångspunkten är att den som arbetar i ett multiprofessionellt team inte ska veta mer än klienten eller hens närstående. Saija framhåller hur en Dialogpaus-diskussion kan ge goda råd om hur man gör detta: att inte anta, utan att verkligen lyssna på den andra personens berättelse som den berättas av dem.
Saija återkallar att filosofen Martti Lindqvist sade att man inte kan förstå en annan människa utan att sätta sig in i hens berättelse. Utan att höra berättelsen bakom, eller åtminstone en del av den, kan det vara omöjligt att förstå den andra personen. Det är just genom att kliva ut ur expertrollen och in i cirkeln som en jämlik som Dialogpaus-metoden kan lära vem som helst användbara färdigheter för att möta en annan person.
Det är mycket viktigt att deltagarna vet att de kommer till samma diskussion: detta är inte en förhandling eller en debatt, utan en dialog. Det bör dock påpekas att det finns många andra faktorer som påverkar interaktionssituationen. Till dessa hör situation och sammanhang, maktrelationer, känslor, språklig och kulturell bakgrund, världsbild, kognitiv förmåga, kommunikationsförmåga, mod och det utrymme där interaktionen äger rum.
Om Dialogpaus-metoden åtminstone kan lösa problemet med att alla vet vilken typ av interaktionssituation de deltar i, är det redan en stor vinst”, Saija Karevaara
Bra tips för olika interaktionssituationer har hittats i Dialogpaus-metodens diskussionskort. Till exempel kortet ”Vad händer om någon dominerar” bidrar redan till inkludering. Den sociala sektorns kärnbudskap om att de vars röster inte hörs i samhället också måste inkluderas är också en del av kärnan i Dialogpaus.
Båda intervjupersonerna betonar också att god interaktion och dialog är viktiga generiska färdigheter på arbetsplatsen. Att lyssna är en viktig färdighet i arbetslivet, såväl i konfliktsituationer och stora förändringar som i vardagens små stunder. Det är också en utmärkt metod för att förbättra välbefinnandet på jobbet. Det ger möjlighet att lära känna andra bättre och att bryta sig ur invanda roller, samtidigt som man reflekterar över sig själv i olika interaktioner.
Inte bara det att vi ordnar faciliterade diskussioner, utan även tankesättet där bakom”, Saija Karevaara
Dialogpaus är ett bra verktyg för både inlärning och undervisning
Båda intervjupersonerna påpekade att Dialogpaus-metoden lämpar sig väl för gruppundervisning. Metoden är semistrukturerad, vilket innebär att den vid behov kan anpassas till eget behov. Metoden har fått ett varmt mottagande av studeranden vid både HAMK och Laurea.
Tanja betonar hur centralt det är i metoden att låta människor delta i diskussionen utan att tvinga någon att vara med. Det är viktigt att inte manipulera deltagaren till att säga något, utan att erbjuda en möjlighet att dela med sig av sina egna erfarenheter, och om det inte finns något att säga just då är det helt OK. Frivilligt deltagande är en väsentlig del av delaktighet.
Mervi Lepistö, forskare och universitetslektor (tutkijayliopettaja) vid HAMK, har använt metoden för att kollektivt gå igenom grupparbeten. Metoden rapporterades ha lyft fram varje deltagares idéer på ett mer varierat sätt och fördjupat inlärningen. Det ansågs också vara en mer givande inlärningsmetod än att bara lyssna. Studenterna berättade att de skulle ta metoden som en del av sin verktygslåda.
Saija har själv använt Dialogpaus-metoden i samband med en dramaturgisk övning för att utforska kundens och de anhörigas upplevelser. I övningen fick eleverna först identifiera sig med olika fiktiva kundsituationer genom att ställa frågor, varefter en fiktiv multiprofessionell interaktionssituation utfördes med hjälp av Dialogpaus-metoden. Identifikation med den andra personen, att sätta sig in i hens situation och empati var centrala delar av övningen.
HAMK-studeranden har reflekterat över sina erfarenheter av Dialogpaus-metoden på HAMK Beat-bloggen. I feedbacken diskuteras bland annat hur metoden kan lämpa sig för användning på olika utbildningsnivåer. Förutom dialogfärdigheter lär man sig bland annat emotionell fostran. Den hjälper dig också att lära känna andra och kan lätta upp stämningen. Det är också ett mer lättsamt verktyg för att lära känna människor och för grupparbete – inte bara för att prata om svåra ämnen. Det kan användas för att bryta ner etablerade roller i grupper.
Det är sådana här saker vi behöver för olika utbildningsnivåer. Dialog och emotionell utbildning”, elev från HAMK (HAMK Beat)
Metoden uppges ha sänkt tröskeln för att prata. Inom högre utbildning kan grupperna vara stora och många är nöjda med att vara tysta åskådare. I insiktsrundorna i Dialogpaus-diskussionerna har vi dock hört deltagare säga att de brukar vara tysta, men att de trots sin spänning den här gången deltog i en kollektiv diskussion. En student sa att han hade överraskat sig själv genom att prata om sina egna erfarenheter, trots att han först hade trott att han skulle vara tyst.
Diskussionen var trygg och uppmuntrade människor att dela med sig av sina egna erfarenheter och prata mer. Intressant metod”, student från HAMK (HAMK Beat)
Saija understryker att det knappast finns något nytt och revolutionerande med metoden som skulle vara svårt att lära sig. Därför är det värt att ha med den i sin verktygslåda. Metoden innehåller element som är vanliga i en lärares arbete och som man säkert ofta kommer att fundera över i skolvardagen. Den passar väl in i undervisningen – inte som något extra och nytt som ska läras ut, utan som ett sätt att stödja undervisningen.
Dessa högskolor har använt Dialogpaus-metoden:
Helsingfors universitet, Hämeen AMK, HUMAK, Östra Finlands universitet, Jyväskylä AMK, Jyväskylä universitet, Lapplands universitet, Laurean AMK, Metropolia, Polamk, Seinäjoki AMK, Tammerfors universitet, Åbo universitet, National University of Ireland (NUI Galway), Åbo Akademi
Meddela oss gärna om din institution inte finns med på listan:
Eveliina Alho, eveliina.alho@eratauko.fi
