”Jag har själv stor erfarenhet av hur hatretorik kan förminska.”
Rundradions publikombud Sami Koivistos löfte är stort. Det finns inga vetenskapliga bevis, men enligt Koivisto har de lyckats minska hatretoriken i Rundradions egna kommentarsfält och på sociala medier genom att följa en enkel princip.
”Den bygger på att bemöta människor. Man måste verkligen hålla tungan rätt i mun och vara extra respektfull. Minsta nyans av arrogans så kan man vara säker på att någon plockar upp det.”
Man kan lära sig att fokusera på tre dialogregler i den digitala världen:
- Var aldrig arrogant.
- Gör alltid ditt bästa för att förstå publikens fråga.
- Var alltid ärlig.
Den lärdomen har Koivisto dragit den hårda vägen. Han var den enda journalisten inom sociala medier på Rundradions nyhetsredaktion när antalet flyktingar som kom till Finland plötsligt ökade sommaren 2015. En del av publiken reagerade mycket kraftigt på nyheterna.
”Vår egen plattform på sociala medier fylldes av hat, och vi var tvungna att backa.”
Under hösten och vintern började Koivisto hitta ett eget sätt att agera. Han började samtala med folk.
”Det är otroligt viktigt att man vågar kommunicera med folk. Det handlar inte bara om att ta bort osakliga kommentarer, utan om dialog och interaktion.”
Många funderar över hur man ska leda in nätdiskussioner i en mer resonlig riktning.
Goda nyheter: det är möjligt. Dåliga nyheter: det kräver arbete, tid och mod.
”Jag har lärt mig att det inte är någon idé att vara rädd för människors hat, skepsis och missuppfattningar. Man bör inte slösa tid på att tänka på hur tråkig och svår diskussionen är. För det är den ibland. Men jag tror att alla har en gemensam upplevelse med någon annan om att man vill uppnå något bra. Man måste bara våga vara öppen och ärlig.”
Det pågår en stor brytningstid som inte gäller enbart media, utan alla organisationer i nätverket. Det som tidigare var massmedier har blivit en tvåvägskommunikation. Det är viktigt att vara experimentell, och även ha tillit, något som inte uppstår automatiskt mellan media och publiken. Det måste byggas upp och underhållas.
”Det är en mycket radikal förändring. Vi kan inte längre behandla folket på det sättet att vi bara ger dem fakta. En vilja till interaktion är av avgörande betydelse. I sociala medier är upplevelsen av tillit viktig och blir lätt lika viktig som fakta.”
Inom Rundradion har vårt fokus på interaktion inneburit exempelvis en debatt med publiken om vad journalism är, vilka riktlinjer som gäller för journalister och varför media fungerar som det gör.
Enligt Koivisto pågår det en omvändning mot dialog även på andra håll än i mediehus.
”För bara ett par år sedan anklagade media, vetenskapen och myndigheterna varandra för att ingen bemöter hatretoriken. Nu har åtminstone polisen vaknat för att ta död på ryktet. Man förstår att ansvaret faktiskt ligger hos alla.”
Enligt Koivisto vore det bra att anordna en högskoleutbildning i dialogkompetens på nätet. Det är kanske inte någon överraskning att den svagaste gruppen inom medieläskunnighet inte är de unga, utan de medelålders.
”Det är stor efterfrågan på mediepedagogik. Unga klarar sig ganska bra, men de som är mest sårbara för desinformation är medelålders och äldre.”
Som journalist för sociala medier kämpade Koivisto även mot nättrollen. Nättroll är deltagare i diskussioner som har som mål att skapa ett spänt samtalsklimat. Borde man inte bara låta dem vara?
”Jag har svarat nättroll när det har varit till nytta. Människor förväntar sig att media ska försvara sin egen etik. När jag svarar nättroll svarar jag samtidigt alla människor som följer diskussionen.”
På sociala medier är det ett hästjobb att ha jour. På Yle nyheter är det numera tre sociala medier-journalister som har jour samtidigt. Koivisto tycker att man bör lägga resurser på nätdialog överallt där man är orolig för och tar ansvar för samhällsdebatten.
”Det finns ingen annan möjlighet. Det är där människor befinner sig just nu.”
Författare: Taneli Heikka
