Var kommer de nya metoderna och angreppssätten för facilitering och samhällsutveckling ifrån? Den frågan märkte jag att jag funderade på allt oftare i slutet av våren 2016. Jag skapade referensramar som jag använde för att försöka skissera upp skillnaderna mellan olika inkluderande metoder. Jag fick tre delar: samutveckling, deliberativa metoder och dialog. De valde vi olika angreppssätt för metodiska experiment på Dialogpaus-evenemangen över hela Finland.
Vi åkte från ort till ort under Finlands jubileumsår 100 och Sitras 50-årsjubileum för att tala om Finlands framtid, demokrati, arbete och framsteg på Dialogpaus-evenemang.
På evenemangen var inte det viktigaste vilken metod man tillämpade utan hur deltagarna upplevde evenemangen. Talade man om rätt saker, byggde man upp förtroende för framtiden och förstod man förändringen på den egna orten och i samhället bättre?
I bästa fall fanns det begreppsmässiga broar mellan de stora förändringarna i världen samt de egna känslorna och erfarenheterna:
”Det gav insikter och var värdefullt att vi fick höra en expertföreläsning och vi gjordes delaktiga i den större diskussionen. Jag fick åtminstone en förståelse för min egen situation och situationen i min egen stad, att det är en del av någonting som händer överallt. Vi behöver en diskussion där man verkligen lyssnar, bemöter och tar hänsyn till olika synpunkter och åsikter”, kommenterar deltagare på Dialogpaus-evenemanget i Kemijärvi.
Målet var att bygga en metod som gör att vem som helst kan föra och starta en konstruktiv debatt om samhället
Dialogpaus hade ytterligare en stor uppgift. Målet var att bygga en verksamhetsmodell och en metod som gör att vem som helst kan föra och starta en konstruktiv debatt om samhället. Våra försök visade att det för att använda de deliberativa modellerna hade krävts längre tid för planering och genomförande från kommunernas och städernas sida.
Vi lärde oss också att samutveckling och olika metoder för workshoparbete redan är vardag även på små orter. Dialog visade sig däremot vara det mest främmande och mest intressanta angreppssättet av alla. Det är överraskande, för dialog är som att gå tillbaka till det enkla. Det är viktigt med ett jämlikt bemötande, att lyssna på andra, närvaro och respekt. Det är också förutsättningar för en bra gemensam planering och utveckling. Vi beslutade oss för att fokusera på dialog i Dialogpaus och valde det som angreppssätt för Dialogpaus-konceptet.
Eftersom dialog om något är en företeelse som är genomgående och det är omöjligt att kategorisera det till specifika sektorer i samhället bestämde vi oss för att fråga öppet vem som skulle vara intresserad av att utveckla Dialogpaus-konceptet baserat på dialogiska metoder tillsammans med oss. Vi visste också att koncept som inte svarar på verkliga behov sällan är framgångskoncept. Därför måste man ta med användarna och intressegrupperna i utvecklingsarbetet från allra första början.
Ansökan till Dialogpaus utvecklingsgrupp var öppen fram till juli 2017 och gav hela 80 ansökningar, den ena mer intressant än den andra. Inom varje samhällssektor fanns det en entusiastisk aktör som ville samutveckla Dialogpaus-konceptet.
För debattledare med mer långtgående behov
Under hösten inledde en grupp på 20 personer arbetet med Dialogpaus-konceptet. Som stöd i arbetet deltog även servicedesignföretaget Palmu, som intervjuade målgruppen för konceptet och byggde upp en förståelse för användarna, som användes som utgångspunkt när konceptet skulle ta form.
Utvecklingsgruppen fungerar precis som oftast i öppna innovationsprocesser: den sporrar, utvecklar och utmanar. Utvecklingsgruppens verksamhet återgavs i sociala laboratorier som användes i utvecklingen av sociala innovationer. Zaid Hassan (2014) påminner om att de sociala laboratiorierna är av princip enkla: det behövs en mångsidig men engagerad grupp aktörer, med vilka man kan tillämpa principer av snabb experimentering för granskning av systemiska problem.
Utvecklingsgruppen möttes fyra gånger under hösten 2017 och gjorde fem experiment utöver det. På mötena testades innehållet i den verktygslåda som skulle byggas upp till webben och man arbetade med budskap för att uppnå en dialogisk vändning i samhället.
Det finns debattledare inom alla sektorer
Under hösten lärde vi oss att Dialogpaus-konceptet särskilt måste inriktas på debattledarna, de så kallade spetsanvändarna. De finns i alla sektorer i samhället och de har ett behov av dialogiska metoder såväl som stöd för en delaktig vardag som för överraskande konfliktkänsliga situationer. Den fördjupade förståelsen för användarna visade att enbart anvisningar inte räcker, utan att det behövs frågor som leder till insikt, klarspråk och något konkret, såsom formuleringar för att leda dialogen.
Många berättade att diskussionstillfällena var spännande och de behövde kollegialt stöd och uppmuntran från andra erfarna debattledare. Ledarnas roll som portvakter betonades; om chefen inte är välvilligt inställd till nyttan med dialog är det inte möjligt att ha det på den egna arbetsplatsen.
Slutresultatet blev tre produkter: Dialogpaus-webbsidor för debattledare och spetsanvändare och styrkort för att leda en diskussion samt en publikation om den dialogiska vändningen särskilt för samhällets beslutsfattare.
I dialog skapar man i bästa fall ny kunskap och nytt innehåll
I utvecklingen av Dialogpaus har vi trott på dialogens kraft. Deltagarna i dialogen delar inte bara med sig av sina synpunkter och erfarenheter utan skapar i bästa fall även helt ny kunskap och nytt innehåll. Att lära sig dialog är en livslång uppgift, men man kan börja lite lätt redan idag.
På Dialogpaus webbsidor hittar du dialogverktyg för alltifrån planeringsstadiet till genomförande och utvärdering. På sidorna kan du ladda ner styrkort för att leda en diskussion som du har direkt hjälp av när du ska hålla diskussioner. Om du vill dyka djupare ner i den samhälleliga dialogens värld kan du besöka webbsidorna där du hittar artiklar, bloggar och publikationen Dialogin vuoro.
Källor:
Hassan, Z. (2014). The social labs revolution: A new approach to solving our most complex challenges. Berrett-Koehler Publishers.
Författare: Hannele Laaksolahti
Ledande Expert, Sitra
