Vad är Dialogpaus?

Dialogpaus är en diskussionsmetod som kan användas av olika grupper och organisationer. Dialogpaus lämpar sig bäst för 6-25 personer. Under diskussionen strävar man efter att kunna sitta i en ring, ansikte mot ansikte. Dialogpauser kan ordnas även på distans, så kallade Distanspauser. 

Diskussionen har en facilitator, som ser till att diskussionen är konstruktiv och jämlik. Våra Spelregler för en konstruktiv diskussion fungerar som stöd. 

Psst! Om du är en lösningsorienterad person och nu funderar på vilken nytta man kan få av detta , skrolla då längst ner på sidan där du finner “Fördelar med Dialogpaus?”.

Du kan alltid använda Dialogpaus när du behöver en djupare förståelse för ämnet eller ett jämlikt bemötande – exempelvis som en del av beredning, beslutsfattande eller för att sammanföra olika aktörer.

Det lönar sig att inte blanda ihop Dialogpaus med förhandlingar eller beslutsfattande. Använd istället Dialogpaus som en del, till exempel för att inleda processen eller då det finns ett behov av att förstå olika människors åsikter, själva ämnet eller omvärlden bättre. 

Dialogpausens tillvägagångssätt är en dialog, som är ett konstruktivt och jämlikt sätt att diskutera. I en dialog strävar man efter att förstå ämnet, andra människor eller sig själv bättre. Målet är inte konsensus eller snabba beslut. Som bäst föder dialog oförutsägbara insikter och ett nytt sätt att tänka. 

Dialogpaus-metoden passar nästan alla. Diskussionens deltagare behöver inte ha en expertis eller tidigare erfarenhet för att delta. Det är bra att reservera tid för diskussionen. Ofta lönar det sig att reservera ca tre timmar, men i skolor och läroanstalter kan det också fungera med en Dialogpaus på 45 eller 75 minuter. 

Dialogpaus-metoden består av vissa, återkommande delar.  Vi kallar detta för Dialogpausens manus. Med hjälp av verktygen på vår webbsida så kan du öva att leda en Dialogpaus-diskussion stegvis. Som stöd för diskussionsledaren har vi sammanställt olika manus av olika längd som du kan redigera för att passa just din diskussion. 

Dialogpaus-metoden har utvecklats på Sitra under åren 2016-2019. Nu ansvarar Dialogpaus-stiftelsen för metodens utveckling och spridning tillsammans med olika samarbetspartners. 

Dialogpaus används eller har använts redan av över 550 olika arrangörer och aktörer. 

121 000 personer har redan deltagit i en Dialogpaus! 

Bland annat dessa aktörer har varit med: Finlands Ungdomssamarbete Allians rf, Statsrådets kansli, Kansanvalistusseura, Kalliolan Setlementti, Helsingfors, Lahtis, Esbo, Tavastehus, Uleåborg, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Tusby kommuner och städer, Finlands Röda Kors, Vanhempainliitto, Utbildningssyrelsen, Finlands Scouter, Yksittäistapaus-påverkanskampanjen, Justitieministeriet, Miljöministeriet, Utrikesministeriet och Finlands ambassader utomlands, Eläkeliitto, Studiecentralen Sivis, Finlands evangelisk lutherska kyrka och olika biskopsdömen och församlingar, Finansministeriet, Osallistava yhteisö -projektet för att stöda mathjälps-aktörer, Bildningsalliansen och Svenska Folkskolans Vänner samt olika skolor och läroanstalter runtom i Finland!  

När du inspireras av Dialogpaus och vill ordna en egen Dialogpaus-diskussion kan du fundera på följande saker: 

• Vilket ämne vore det viktigt att öka förståelsen för? 
• Vem skall inbjudas?
• Vem lämnas ofta utanför diskussionerna –hur kunde vi få med dem?
• I hurdant utrymme arrangeras diskussionen?
• Är diskussionen på distans och vad innebär det? 
• Hur mycket tid har vi på oss? 
• Vem leder diskussionen?
• Hur går vi vidare efter diskussionen, då vi ökat förståelsen för vårt ämne?

Dessa frågor är bra att reflektera kring innan varje Dialogpaus-diskussion. Då diskussionen sedan förverkligas består Dialogpaus-diskussioner ofta av samma element. Dessa kan redigeras och omformas enligt ämne, deltagarantal, mål och tidsresurser.  Tillsammans utgör dessa element Dialogpaus-diskussionens manus.

Dialogpaus-diskussionens manus:

1. Välkommen, introduktion
2. Spelreglerna för en konstruktiv diskussion
3. Inledning i dagens ämne
4. Diskussion parvis eller egen reflektion
5. Gemensam diskussion
6. Fördjupning av diskussion
7. Diskussion parvis eller egen reflektion
8. Fortsatt diskussion
9. Skriv ner egna insikter
10. Berätta om insikterna
11. Hur gå vidare?
12. Tack och avslutning

Enkelt och fungerande!

Genom erfarenhet kan du bli en skicklig dialogexpert! Allt behöver du ändå inte kunna genast. Börja med några styråtgärder åt gången och bredda sedan ditt kunnande efterhand. Det finns ingen orsak till kalla fötter för alla kan lära sig om dialog. 

Dialogpaus-diskussionen är lyckad då det inleds till ett jämlikt och förtroendefullt bemötande och då deltagarnas förståelse för det diskuterade ämnet har ökat. 

Dialogpaus förstärker erfarenheten av deltagande i en grupp eller också bredare i samhället. Därtill finns möjligheten för en djupare förståelse för ämnet som behandlas samt för att höra olika människors olika perspektiv om ämnet. Som bäst föds oväntade insikter och ett nytt sätt att tänka. Strävan är alltså inte konsensus. 

På våra webbsidor hittar du olika konkreta verktyg för hur du kan planera en samhällelig diskussion, inleda och leda diskussionen, tankar om behovet av dialog samt lärdomar av andra som arrangerat Dialogpauser. Du kan planera din Dialogpaus utifrån våra verktyg. 

Diskussion om Dialogpaus, om dialog och deltagande förs på Dialogpausens Facebook-grupp. Välkommen med!

Följ med och delta i diskussionen också på Twitter, Facebook och Instagram:  #Erätauko #Dialogpaus #Timeoutdialogue

Dialogpaus är alltså…

• En jämlik och konstruktiv diskussion som stävar efter att förstå ämnet och andra människor bättre. Diskussionens mål är inte konsensus eller att fatta beslut. 
• Diskussionsledaren håller koll på tidtabellen och ser till att diskussionen är jämlik och konstruktiv. 
• Diskussionen utgår från verkliga behov och det finns tydliga mål för diskussionen. 
• Diskussionen kan arrangeras på distans eller ansikte mot ansikte. 
• Innan diskussionen går man igenom de grupper som man vill inbjuda till diskussionen och det läggs tid och resurser på att bjuda in deltagarna. I planeringsprocessen funderar man också över vilka som normalt sett inte deltar i liknande diskussioner och ser till att även dessa är inbjudna.  
• Genom en inledning skapar man en förtrolig och jämlik diskussionsmiljö.
• Diskussionen styrs av spelreglerna för en konstruktiv diskussion: lyssna, delta i det som andra säger, tala utifrån den egna erfarenheten, var närvarande, fundera i lugn och ro och sammanfatta.
• Diskussionsledaren ser till att spelreglerna för en konstruktiv diskussion följs. 
• Som avslutning delar man med sig av diskussionens insikter.
• Om det är möjligt sitter man i ring och utan bord eller andra hinder emellan deltagarna.
• Man har kommit överens om en eventuell fortsättning på diskussionerna för att öka på effekterna. 

Spelreglerna för en konstruktiv diskussion

1. Lyssna på andra, avbryt inte och inled inte diskussioner vid sidan om.
   ”Var och en måste ha rätt att i lugn och ro berätta om sina åsikter. Det är viktigt att vi inte avbryter varandra eller viskar med personen bredvid.”
2. Delta i det som andra säger och använd vardagligt språk. ”Syftet med dialogen är att vi ska försöka koppla det vi säger till vad andra lyft fram i diskussionen. Vi ska försöka använda vardagligt språk och undvika specialterminologi.”
3. Berätta om dina egna erfarenheter.
   ”För att vi bättre ska kunna förstå ämnet vi behandlar och varandra är det bra att tala om sina egna erfarenheter. Det betyder att vi berättar för de andra vilka faktorer, händelser och situationer har påverkat våra egna uppfattningar.”
4. Tilltala andra direkt och fråga om deras synpunkter. ”För att underlätta en gemensam diskussion tilltalar vi andra deltagare, kallar varandra vid förnamn och frågar direkt om varandras synpunkter”
5. Var närvarande och respektera andra och diskussionens konfidentialitet.
   ”I dialogen är det viktigt att vi koncentrerar oss helt och hållet på varandra och på att förstå ärendet som behandlas. Vi ska respektera människors olika synpunkter. Vi ska se till att hålla diskussionen konfidentiell så att alla kan tala så fritt som möjligt.”
6. Sök och samla. Bearbeta modigt konflikter som uppstår och sök efter sådant som förblivit i gömman.
   ”Dialogen ska vara en trygg situation där man kan behandla konflikter. Dessutom är det viktigt att söka sådant som vi inte märkt av en eller annan orsak. Till slut kan vi utforska hur synpunkterna som kommit fram under diskussionen är kopplade till varandra.”